3:12-reglerna: så mycket utdelning kan du ta ut till 20 procents skatt

Äger du och arbetar i ditt eget aktiebolag gäller 3:12-reglerna för din utdelning. Kort sagt: utdelning upp till ditt gränsbelopp beskattas med 20 procent. Det som ligger över gränsbeloppet beskattas som lön, alltså oftast betydligt högre.

Från och med inkomstår 2026 räknas gränsbeloppet på ett nytt sätt. Förenklingsregeln och huvudregeln är borta och ersatta av en enda beräkning. För de flesta med ett mindre bolag blir det mer förmånligt än tidigare.

Här går vi igenom hur reglerna fungerar, hur du räknar ut ditt gränsbelopp och vad du ska tänka på när du fyller i K10.

Gäller 3:12-reglerna dig?

Reglerna gäller om du äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag.

• Fåmansföretag är oftast ett aktiebolag där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna. De flesta små aktiebolag är fåmansföretag.
• Kvalificerade aktier har du om du eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget, det vill säga att ert arbete har stor betydelse för bolagets resultat.

Driver du ett konsultbolag, en byrå eller ett hantverksföretag där du själv arbetar är svaret nästan alltid ja.

Varför finns reglerna?

Utan 3:12-reglerna skulle det löna sig att ta ut hela ersättningen som utdelning i stället för lön, eftersom kapitalinkomster beskattas lägre än arbetsinkomster. Reglerna sätter en gräns för hur mycket som får beskattas som kapital. Resten räknas som ersättning för ditt arbete.

Så beskattas utdelningen

Utdelningen delas upp i tre delar:

1. Upp till gränsbeloppet: 20 procents skatt. Formellt är det 30 procent kapitalskatt på två tredjedelar av beloppet.
2. Över gränsbeloppet: beskattas som tjänsteinkomst, alltså som lön. Skatten beror på din övriga inkomst och kommun och kan bli över 50 procent. Det gäller upp till ett takbelopp på 90 inkomstbasbelopp, 7 506 000 kronor för inkomstår 2026.
3. Över takbeloppet: 30 procents kapitalskatt på det som överstiger.

För de flesta ägare av mindre bolag är det alltså gränsbeloppet som avgör allt.

Så räknas gränsbeloppet från 2026

Gränsbeloppet består nu av fyra delar som du lägger ihop:

1. Din andel av grundbeloppet
2. Ditt lönebaserade utrymme
3. Ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor
4. Ditt sparade utdelningsutrymme från tidigare år

Precis som tidigare måste du ha ägt aktierna den 1 januari inkomståret för att få räkna ett gränsbelopp. Det betyder att du inte får något gränsbelopp det år du startar bolaget.

1. Grundbeloppet ersätter förenklingsregeln

Grundbeloppet är fyra inkomstbasbelopp: 322 400 kronor för inkomstår 2026. Det fördelas lika på bolagets alla aktier. Äger du hela bolaget får du hela beloppet. Äger du hälften får du hälften.

Det gamla schablonbeloppet enligt förenklingsregeln var 209 550 kronor för 2025. Den som bara använde schablonen får alltså drygt 110 000 kronor mer att ta ut till 20 procent.

Viktigt om du har flera bolag: du får som mest ett helt grundbelopp totalt, oavsett hur många bolag du äger. Beloppet fördelas efter hur stor del du äger i respektive bolag. Har du flera bolag eller ett holdingbolag lönar det sig att se över strukturen. Läs mer om holdingbolag: fördelar och när det lönar sig.

2. Lönebaserat utrymme

Har bolaget betalat ut löner får du räkna med en del av dem. Så här gör du:

1. Ta bolagets (och eventuella dotterbolags) totala kontanta löner året före inkomståret. Förmåner och pension räknas inte.
2. Multiplicera med din ägarandel.
3. Dra av åtta inkomstbasbelopp: 644 800 kronor för inkomstår 2026.
4. Ta 50 procent av det som blir kvar.

Som formel: (löneunderlag × ägarandel − 644 800) × 0,5

Två saker har blivit enklare. Kravet att du måste äga minst 4 procent och kravet på att du själv tar ut en viss lägsta lön är borttagna. Men utrymmet får inte bli större än 50 gånger den lön du eller en närstående tagit ut från bolaget, så någon i din familj måste ha tagit ut lön för att utrymmet ska bli större än noll.

Är ni gifta och äger samma bolag räknar ni utrymmet gemensamt och gör avdraget på 644 800 kronor bara en gång.

3. Ränta på omkostnadsbeloppet

Omkostnadsbeloppet är förenklat det du har betalat för aktierna plus vissa aktieägartillskott. Från 2026 får du bara räkna ränta på den del som överstiger 100 000 kronor. Räntan är 11,55 procent för inkomstår 2026.

För de flesta som startat ett bolag med 25 000 kronor i aktiekapital blir den här delen noll. Läs mer om aktiekapital i vad kostar det att starta aktiebolag.

4. Sparat utdelningsutrymme

Använder du inte hela gränsbeloppet ett år får du spara resten till kommande år. Nytt från 2026 är att det sparade utrymmet inte längre räknas upp med ränta. Det står still i kronor.

Räkneexempel

Exempel 1: Ensam ägare utan anställda

Anna äger hela sitt konsultbolag sedan 2023. Bolaget har inte betalat ut några löner och hon har inget sparat utrymme.

• Grundbelopp: 322 400 kr
• Lönebaserat utrymme: 0 kr
• Ränta: 0 kr
• Gränsbelopp: 322 400 kr

Delar bolaget ut 322 400 kronor till Anna 2026 blir skatten 64 480 kronor (20 procent). Delar bolaget ut mer beskattas överskottet som lön.

Exempel 2: Ensam ägare med en anställd

Erik äger hela sitt bolag. Under 2025 betalade bolaget ut 1 800 000 kronor i lön, varav 700 000 kronor till Erik och 1 100 000 kronor till en anställd.

• Grundbelopp: 322 400 kr
• Lönebaserat utrymme: (1 800 000 − 644 800) × 0,5 = 577 600 kr
• Kontroll av taket: 50 × 700 000 = 35 000 000 kr, alltså inget hinder
• Ränta: 0 kr (aktiekapital 25 000 kr)
• Gränsbelopp: 900 000 kr

Erik kan alltså ta ut 900 000 kronor i utdelning 2026 till 20 procents skatt, förutsatt att bolaget har så mycket fritt eget kapital.

Lön eller utdelning?

Det finns inget svar som passar alla. Utdelning beskattas lägre inom gränsbeloppet, men lön ger pensionsgrundande inkomst, sjukpenning och föräldrapenning. Lön ökar dessutom löneunderlaget och därmed nästa års lönebaserade utrymme.

För många ägare blir den bästa lösningen en kombination: tillräckligt med lön för trygghet och för att lönebaserat utrymme ska räknas, och utdelning upp till gränsbeloppet. Hur fördelningen ska se ut beror på bolagets resultat, dina behov och familjens situation. Det är en sådan fråga vi går igenom i vår proaktiva rådgivning.

Det här krävs för att få ta utdelning

Gränsbeloppet säger hur utdelningen beskattas, inte om du får ta ut den. För det krävs att bolaget

• har avslutat sitt räkenskapsår och gjort årsbokslut,
• har fritt eget kapital att dela ut, och
• har haft en bolagsstämma som beslutat om utdelningen.

Det går alltså inte att ta utdelning under bolagets första år.

Så fyller du i K10

Gränsbeloppet räknar du ut på blanketten K10, som du lämnar tillsammans med din privata inkomstdeklaration. Utdelningen deklareras året efter att stämman beslutade om den. Utdelning som beslutas 2026 tas alltså upp i deklarationen du lämnar 2027, som är den första med de nya reglerna.

1. Kontrollera förifyllda uppgifter. I e-tjänsten finns bland annat förra årets sparade utdelningsutrymme.
2. Räkna fram gränsbeloppet med de fyra delarna ovan.
3. Fyll i utdelningen och se hur mycket som hamnar i kapital respektive tjänst.
4. Lämna in deklarationen med K10-bilagan.

Lämna K10 varje år, även de år du inte tar utdelning. Det är så du håller koll på ditt sparade utdelningsutrymme. Att räkna fram det i efterhand, särskilt om det har gått flera år, är krångligt.

Vill du ha hjälp med K10 och resten av deklarationen kan du läsa om vår deklarationstjänst.

Vanliga misstag

• Att glömma K10 de år du inte tar utdelning. Då tappar du lätt bort ditt sparade utrymme.
• Att räkna med förmåner eller pension i löneunderlaget. Bara kontant lön räknas.
• Att använda grundbeloppet fullt ut i flera bolag. Du har ett grundbelopp totalt.
• Att missa att ingen i familjen tagit ut lön. Då blir det lönebaserade utrymmet noll.
• Att dela ut mer än det fria egna kapitalet. Gränsbeloppet ger inte rätt att dela ut pengar som inte finns.

Fler förändringar att känna till

• Kortare karenstid. Tiden innan aktierna slutar vara kvalificerade, när du inte längre arbetar i bolaget, förkortas från fem till fyra år. Det spelar roll om du planerar att sälja eller avveckla. Läs mer om likvidation av aktiebolag.
• Ny definition av dotterbolag när du räknar löneunderlag. Nu gäller samma definition som i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen.
• Index- och kapitalunderlagsreglerna för aktier köpta före 1990 eller 1992 försvinner från inkomstår 2029.

Har du flera bolag, ägare i olika led eller planer på ett holdingbolag kan de nya reglerna påverka vilken struktur som är bäst. Läs mer om bolagsstrukturering.

Så hjälper vi dig

3:12-reglerna avgör hur mycket du får behålla av bolagets vinst. Vi räknar fram ditt gränsbelopp, hjälper dig fördela mellan lön och utdelning och fyller i K10 tillsammans med deklarationen. Boka ett första samtal så går vi igenom din situation.

Vanliga frågor

Vad är 3:12-reglerna?

Skatteregler för dig som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. De styr hur stor del av utdelning och vinst vid försäljning som beskattas som kapital (20 procent) respektive lön.

Hur stort är grundbeloppet 2026?

322 400 kronor, fyra inkomstbasbelopp. För inkomstår 2027 är det 333 600 kronor.

Finns förenklingsregeln kvar?

Nej. Från inkomstår 2026 ersätts både förenklingsregeln och huvudregeln av en enda beräkning med grundbelopp och lönebaserat utrymme.

Måste jag ta ut lön för att få lönebaserat utrymme?

Det finns inget krav på en viss lägsta lön längre. Men utrymmet får vara högst 50 gånger den lön du eller en närstående tagit ut, så någon i familjen behöver ha tagit ut lön.

Kan jag ta utdelning det första året?

Nej. Bolaget måste först ha avslutat sitt räkenskapsår och gjort bokslut. Du får heller inget gränsbelopp för det år du startar bolaget.

Måste jag lämna K10 om jag inte tagit utdelning?

Det är inte alltid ett krav, men Skatteverket rekommenderar det. Annars blir det svårt att hålla reda på ditt sparade utdelningsutrymme.